From Stockholm via Berlin to Nice
M.014.03 - 'Spring Avenue'
|
BRIDES-les-BAINS - Avenue de la Source |
Above is a blank postcard from Gerda's collection. Brides-les-Bains is a spa resort in the French alps which she visited while living in France during WWII (August 1918). The spring, or well, would be in that gazebo at the back, I assume.
The reason why I choose this card to start off this post is the little boy standing alone in the road. Once again (cf. the previous post) I felt in need of an image to represent a sad loss in the Bernadotte family: Their oldest child, Gustaf Eduard, born 20 January 1930, died on 2 February 1936 (in Stockholm), from complications after mastoid surgery (following an ear infection).*
*[It deserves to be noted here, perhaps, that although penicillin was discovered in 1928, in 1936 they still hadn't found a method to purify it.]
Knowing the date of little Gustaf's death, I was at first rather surprised to find postcards from Gerda showing that only two weeks later, she and the family were "on the road" (or railroad) again - travelling to Nice on the French Riviera, via Berlin.
Reading Gerda's message on the card below, I think I "get" it, though: "It's warmer here, no snow." I also recall reading somewhere that Estelle hated the cold winters in Sweden... Their trip to the Riviera may already have been planned - and either way, they probably felt that staying on in Stockholm through the rest of the winter would only depress them all. Better to get the younger children, Folke Jr (5 years old) and Bertil (4½ months) away from the cold weather and risks of similar infections!
M.006.02 - Berlin
|
Berlin - Spreepartie mit Dom und Schloß |
Berlin - Part of the River Spree with Cathedral and Palace
To: Herr Gustav Samuelson, Storegården, Fristad, Schweden
From: Gerda (Berlin, 17.2.1936) (Måndag/Monday)
Käre bror! Vi är nu här, stannade över här en dag, det har gått mycke [bra] hitintills. Kommer till Nissa onsdag morgon. Det är varmare här, finns ingen snö. Kära hälsningar, syster Gerda.
Dear Brother, We are now here, stayed over here for one day. It's gone very well so far. We'll be arriving in Nice on Wednesday morning. It's warmer here, no snow. Love, sister Gerda.
M.006.03 - Riviera Palace, Nice-Chimez
To: Herr Gustav Samuelson, Storegården, Fristad, Suède
From: Gerda (Nice, 22.2.1936) (Lördag/Saturday)
Käre bror! Nu har vi redan varit här i två dagar, och resan gick mycke bra för både små och stora. Här är nästan sommar, men regnar emellanåt. Mycke blommor överallt. Kära hälsningar, Gerda.
Dear Brother, Now we have been here two days already, and the journey went very well for both big and small. It's almost summer here, but raining from time to time. Lots of flowers everywhere. Love, Gerda.
From Gerda's photo album: A photo of her with the name "Riviera" visible in the background: It's clearly the same hotel as in the postcard (from a different angle). Her age and how she's dressed also seems to fit with the spring of 1936. Gerda was born 25 October1881, so 54 years old in 1936. And even if it's hard to tell for certain from a black & white photo, it also looks like she's wearing black - which could be related to the family being in mourning.
Looking back on Gerda's Childhood & Youth
I imagine that the deaths of two children in the Bernadotte family within 1½ year must also have stirred up some sad memories for Gerda from her own childhood and youth.
Gerda was number eight of nine children from her father Samuel's first marriage; all born 2-3 years apart between 1866-1884. (Emma, Olivia, Carl, Oscar, Hanna, Ester, Gustaf, Gerda, Anna.)
One of her sisters (Hanna) died at age 8, when Gerda herself was just over 1 year old. Even if too young to understand much at the time, Gerda must still have grown up with "inherited memories" of that. And then, when she was 12, her younger sister Anna (9) died - on Christmas Eve. (That must have been a sad Christmas indeed.) And only four months later, their mother (Anna Sophia) also passed away (56 years old). Yet another sister (Olivia) also died rather young (31), in 1899 - a couple of months after their father had got remarried to my great-grandmother Selma. And one year after Samuel and Selma got married, my grandmother Sally was born; and another year and a half later, her brother Nils...
I imagine that all of this must have contributed to Gerda's determination in her youth to create a different kind of life for herself - resulting in her decision at age 21 to emigrate to America together with her brother Gustaf. With losing both a younger sister and her mother when she was 12, and her father getting remarried when she was 17, I seriously doubt that Gerda's teenage dreams were ever focused on getting married and starting family of her own (or at least not any time soon). She wanted to travel and see the world... And as things turned out, she did find her ways to do that!
List of the dates of birth of Samuel's children,
kept at the back of a book serving as his "Family Bible"
(A collection of sermons by Martin Luther.)
Linking to Sepia Saturday 626
"This week on Sepia Saturday we are celebrating photo-dating."
(More postcards from the French Riviera coming up next week.)
PÅ FLYKT FRÅN DEN SVENSKA VINTERN (1936)
Från Stockholm via Berlin till Nice
Vykort: M.014.03 - BRIDES-les-BAINS - 'Vägen till Brunnen'
Detta är ett oskrivet vykort från Gerdas samling. Brides-les-Bains är en kurort i franska alperna som hon besökte medan hon bodde i Frankrike under andra världskriget (augusti 1918). Källan, eller brunnen, måste vara i lusthuset som ses i bakgrunden.
Orsaken till att jag väljer det här kortet som startpunkt för detta inlägg är dock främst pojken som står där ensam på vägen. Ännu en gång (jmf Sepia Saturday 625) kände jag behov av att hitta ett kort som kunde representera ännu en tragisk förlust för familjen Bernadotte: Deras äldste son, Gustaf Eduard, född 20 januari 1930, dog den 2 februari 1936 (i Stockholm), av komplikationer efter en operation till följd av en svår öroninflammation.
[Det kanske är på sin plats att notera här, att även om penicillinet upptäcktes 1928, så hade man 1936 ännu inte funnit en metod att framställa det för medicinskt bruk. Den första behandlingen med penicillin i Sverige ägde rum först 1944.]
Medveten om datumet för Gustafs död, så var jag först förvånad över att finna vykort från Gerda som visade att hon och familjen Bernadotte redan två veckor därefter var på resa igen – via Berlin ner till Nice på franska rivieran.
Utifrån Gerdas korta meddelande på kortet tror jag dock att jag ”fattar”. ”Det är varmare här, ingen snö,” konstaterar hon. Jag drar mig till minnes att jag också läst någonstans att Estelle avskydde de kalla vintrarna i Sverige. Kanske var deras resa till Rivieran redan planerad sedan länge. Och hur som helst kände de antagligen att det inte fanns någon poäng med att stanna i Sverige - det skulle bara slå ner humöret ytterligare hos dem alla. Och även bättre att snarast få de yngre barnen, Folke Jr (5 år) och Bertil (4½ mån) bort från snö och kyla, och eventuella risker för liknande infektioner!
Vykort M.006.02 - Berlin – floden Spree med katedral och palats
Till: Herr Gustav Samuelson, Storegården, Fristad, Schweden
Från: Gerda (Berlin, 17.2.1936) (Måndag/Monday)
Käre bror! Vi är nu här, stannade över här en dag, det har gått mycke [bra] hitintills. Kommer till Nissa onsdag morgon. Det är varmare här, finns ingen snö. Kära hälsningar, syster Gerda.
Vykort M.006.03 - Riviera Palace, Nice-Chimez
Till: Herr Gustav Samuelson, Storegården, Fristad, Suède
Från: Gerda (Nice, 22.2.1936) (Lördag/Saturday)
Käre bror! Nu har vi redan varit här i två dagar, och resan gick mycke bra för både små och stora. Här är nästan sommar, men regnar emellanåt. Mycke blommor överallt. Kära hälsningar, Gerda
Foto: Från Gerdas fotoalbum, ett foto av henne med namnet ”Riviera” synligt i bakgrunden. Det är uppenbarligen samma hotell som på vykortet (från en annan vinkel). Hennes ålder och klädsel verkar också stämma med våren 1936. Gerda var född 25 oktober 1881, så 54 år gammal här. Och även om det är svårt att säga helt säkert från ett svart-vitt foto, så ser det ut som om hon är klädd i svart (sorgklädd).
En återblick på Gerdas barn- och ungdom
Jag föreställer mig att de två små pojkarnas död (lille Fredrik i augusti 1934, och Gustaf 1½ år senare) måste ha rört upp sorgliga minnen även för Gerda, från hennes egen uppväxt.
Gerda var nummer åtta av nio syskon i hennes far Samuels första äktenskap; alla födda med 2-3 års mellanrum mellan 1866-1884. (Emma, Olivia, Carl, Oscar, Hanna, Ester, Gustaf, Gerda, Anna.)
En av hennes äldre systrar (Hanna) dog vid 8 års ålder, när Gerda själv bara var ett år gammal. Även om hon då var för liten för att helst förstå vad som hände, så måste hon ändå ha växt upp med ”ärva minnen” av Hannas död. Och när Gerda var 12, så dog även hennes yngre syster, Anna, i en ålder av nio år – på julafton. Det måste ha varit en sorglig jul för hela familjen. Och bara fyra månader efter det dog även deras mor (Anna Sofia), vid 56 års ålder.
Ytterligare en syster (Olivia) dog också relativt ung (31), år 1899 – bara ett par månader efter att deras far Samuel gift om sig, med min farmors mor Selma. Och ett år efter det, föddes min farmor Sally; och ytterligare ett och ett halvt år därefter, hennes bror Nils...
Jag föreställer mig att allt detta måste ha bidragit till Gerdas föresats att skapa ett annat sorts liv för sin egen del – följt av beslutet att emigrera till Amerika vid 21 års ålder, tillsammans med sin bror Gustaf. Efter att ha förlorat både en yngre syster och sin mor när hon var tolv, och några år senare faderns beslut att gifta om sig och starta en ”ny” familj, så betvivlar jag att Gerdas drömmar i ungdomsåren handlade om att själv snarast bli gift och starta en egen familj. Hon ville resa och se världen... Och hon kom också att finna sina egna vägar att göra just det!
Foton: En lista över Samuels alla barn och deras födelsedatum, från bakre pärmen i ”Postillan” - en samling predikningar av Martin Luther som tjänade som hans ”familjebibel”.
Temat för Sepia Saturday 626 är sätt att tidsbestämma gamla foton.
(Fler vykort från Franska Rivieran nästa vecka.)
At a time when children died more frequently than now, and when medicine was not as reliable as now, I imagine the family certainly found ways to cope with the loss of their loved ones...shared grief and working together. I frequently find my ancestors had children who perished before becoming adults. And I like going to cemeteries and seeing all those little lamb headstones. Not glad to see them, just aware that that part of their lives was different than mine.
ReplyDeleteBarbara, here too large families were common back in the 1800s, life expectancy shorter, and mortality among children obviously also higher. Still, every individual loss of a child, or a sibling, or a parent (or a spouse) must have left its marks on the rest of the family. When pondering over my grandmother's many older half-brothers and sisters, it does strike me that out of the seven who lived to adulthood, only two got married and had children of their own (the oldest sister and the 'middle' brother).
DeleteThe partial Riviera on the building in the photograph fits perfectly with Alan's idea of the value of ephemera when he chose the prompt photo. I guess we all have those sad deaths of infants and young children and women who have just given birth evident in our family trees. When we go beyond just the accumulation of dates and places to understand the story in context and emotion, I believe we honor them. Your selection of the postcard with the young boy was perfect for this story.
ReplyDeleteThanks Kathy. Going through the old postcards and trying to also relate them to anonymous photos in old albums has been a really interesting process (still going on!)
DeleteAnother interesting post, Monica, and I like your analysis of how Gerda's experiences with family deaths might have motivated her choices in life. I think the past two years of the pandemic have changed our collective attitudes about the fragility of life and in a way helped us to understand how our ancestors coped with the tragedy of unexpected deaths.
ReplyDeleteThanks for catching up, Mike :)
Delete