"Word Gets Around" - Sepia Saturday 649

Continuing the series of letters from Sally to Gustaf from 1926, when he was away doing his military service at Kviberg in Göteborg (Gothenburg). (My grandparents - but back then, still just "friends"...) The series started with Sepia Saturday 645.

Storegården, [Thursday] 14 May 1926

My dear friend ”Nothin”,

My heartfelt thanks for your letter, with the enclosed photo. I was really glad to receive it, and if you have any more photo taken while you're still down there, I hope you'll remember me. It's always nice to get photos of friends and acquaintances.

I'm writing this in the evening. It's half past eight already, and anyway, the 9 o'clock train doesn't stop here now, so that will tell you that I'll not be down [at the station] to post anything tonight, but am staying home. It's quite hard to stay indoors now, though, because it's so lovely outside, that one really enjoys being outdoors. But on the other hand, one spends so much time outdoors during the day now that one is also feeling quite tired in the evening. I'm also still not feeling quite well. I've ”improved” my cold a bit with a sore throat and a runny nose. I got carried away thinking it was proper summer already, so that I walked around dressed in rather thin clothes for a couple of days. I guess I shouldn't have, it was probably a bit too early for that, and easy to catch a cold.

So, you have heard what we were up to in Gullered... Word gets around, as usual! But to start with, you can tell Melchersson that he's been exaggerating a bit. It's true that Nils was accompanying a girl by name of Agnes – she was serving at the famous ”party” in Hjälmsered. Nils was just being polite though, offering to walk her home at night, so that she wouldn't have to walk alone. But that they met Melchersson and that he overturned, is not true according to Nils. Nils didn't meet Melchersson until he was on his way back, alone. Nils remembers him well, but I don't recall who he was – there were too many people there to remember them all. Ah well, enough about that for now! 

Today we have been planting potatoes for a while, and yesterday as well, but we're not done with that yet. Now I have to apologise for my sloppy handwriting tonight, but I'm writing really fast. 

You ask about your grandfather, but I'm not sure what to say, as I've not seen him for a couple of days. It wasn't all that long ago, though, so I assume he's the same as usual. 

Hildur from Länghem just arrived, so I think I'll have to finish my letter for tonight, so as not to be rude, but sociable. 

Best wishes from all of us to you. 
Your friend, ”Bengtamora”

COMMENTS

I think the enclosed photo from Gustaf to Sally may have been this one, of Gustaf (right) and a friend:

Gullered - small village east of Ulricehamn; and I think Hjälmsered was close by. (When I search the names they appear together in the same address.) I know my grandmother and her family at the farm in Fristad had friends in Gullered, because the name appears here and there in the photo albums. The distance from Fristad would be at least somewhere around 40 km, so I'm wondering how they got there. (I have no indication that they had access to a car of their own back in those days.) It was possible back then to travel by railway to Ulricehamn via Borås, though (it isn't any more) - and I suppose their friends could have met them there with horse and carriage, if not by car.

No explanation given about the occasion for the "party"; but if help with serving was needed, it seems to have been a rather big event. (Possbily some kind of church function, as that was usually the kind of thing they would attend. The wording in Swedish might indicate a more private context, though.) Gustaf probably knew all about it, so no need for Sally to explain the details - except to correct what 'Mechersson' (whoever he was) seemed to have exaggerated! ;-)

'A walk in Gullered' - photo from Sally's album (year unknown)

Very blurry when enlarged, but I think the three to the left in the front row are Hildur (Sally's sister), Olle (Hildur's future husband) and Sally. 

Nils - Sally's younger brother; and friend of Gustaf's since their childhood.

Sally's and Gustaf's nicknames for each other ('Nothin' vs 'Bengtamora', both of obscure origin) have been commented on in earlier posts in the series. 

'Hildur from Länghem' who turned up to interrupt Sally's letterwriting here was introduced in the previous post (SS 648). 

To connect to the prompt photo for Sepia Saturday 649, I'll finish off with a Mother & Daughters photo of Selma, Hildur and Sally, from Mother's Day 1930 - in Sweden celebrated on the last Sunday in May. That was the last summer they were all still living at the farm Storegården.

Mors dag 1930 - Hildur, Selma, Sally

Linking to Sepia Saturday 649

SVENSKA

"Ryktena går"

Storegården den 14 maj 1925 [torsdag]

Snälle vän ”Nothin”!

Mitt hjärtliga tack för brevet, med inneliggande vackra fotografi. Jag blev verkligen mycket glad åt att få det, och skulle du fotografera dig någon mer gång medan du är kvar där nere, hoppas jag att du kommer ihåg mig. Det är alltid roligt att få fotografi av bekanta och goda vänner.

Jaha du, nu är det kväll när jag skriver till dig. Klockan är över halv 8, förresten så går 9-tåget förbi nu, så nu förstår du att jag inte är nere och ”postar” ikväll, utan håller mig hemma. Det är ju riktigt svårt att sitta inne nu förstås, för det är så bedårande ute, så man njuter i fulla drag så fort man kommer utom dörren. Man nu får man vara ute så mycket om dagarna så att när kvällen kommer känner man sig ganska trött. Även är jag ej heller nu riktigt kry. Har ”bättrat på” förkylningen något, så jag har fått lite ont i halsen och snuva. Jag gick och trodde att det var riktig sommar nu, så att jag, ett par dagar, gick ganska tunnklädd, men de skulle jag visst inte gjort, det var nog väl tidigt, och förkyla sig är ju lätt gjort.

”Jaså du”, du har fått reda på vad vi hade för oss när vi voro i Gullered, jo jo. Ryktena går. Men du kan ju , om du vill, hälsa Melchersson med att han ”skarvat” lite. Att Nils hade sällskap med en flicka vid namn Agnes, var ju sanning. Hon var uppasserska på den omtalade ”hippan”, som Melchersson kallade bjudningen i Hjälmesered för. Nils skulle då vara artig, och följa henne hem på natten, så hon slapp att gå ensam, men att de mötte Melchersson och att han körde välte, var visst ingen sanning enligt Nils' påstående. Nils mötte honom först när han ensam gick tillbaka. Nils minns honom mycket väl, men jag kommer ej ihåg vilken som var Melchersson, det var ju så många där så det är ej gott att minnas dem alla. Ja, nu nog om detta denna gång.

Idag har vi satt potatis en stund, likaså igår eftermiddag, men vi har ej färdigt med det ännu. Ja, nu får jag verkligen be dig om ursäkt för att jag skrivit så illa ikväll, men du må tro att det har gått med en fart. Du ber att få reda på hur det är med [din morfar], men jag vet ej riktigkt vad jag skall säga, för jag har ej sett honom på några dagar. Dock är det ju ej så värst länge sedan, så jag tror nog att han är sig lik.

Nu har Hildur på L [Länghem] kommit hit, så nu får jag nog sluta brevet för i kväll för att ej vara oartig, utan sällskaplig. Hälsningar i mängd från oss alla till dig.

Din vän ”Bengtamora”

The Platelayer's Cottage - Sepia Saturday 648

Startning with another letter from Sally to Gustaf; written about two weeks after the last one (cf. my post last week / SS647). (You'll find out about the Platelayer's Cottage further down!)

Storegården, [Wednesday] 29 April, 1925

My dear friend ”Nothin”,

Many thanks for your letter. I'm glad to hear you're feeling well again. I'm afraid I can't say the same for myself just now, which also means I'm not quite my usual cheerful self. As you know, nothing is much fun when one is not feeling well.

I did go into town on Saturday, and then passed on your greetings to Thea. She said to pass on to you in return, when I write, her thanks for the card that you sent her before you went off to Kviberg.

Today it's very windy here, and no warm winds, but rather cold. Strange that it isn't warmer when it's soon May 1^st.

On Sunday we were at the chapel at Mölarp for a party. There was singing and music, and coffee was served. Quite a lot of people were gathered there. They have almost completed the chapel on the inside now, except for painting.

I now have greetings to you from 'Him with captial H'. Both he and Hildur from Länghem were here on Sunday. I passed on regards from you to them, and they asked me to send theirs to you in return.

On Monday the funeral for the vicar's wife took place. It was a very solemn ceremony. I wasn't there, but Mum, Hildur [Sally's sister] and Nils [their younger brother] were. You asked in your letter if Gustav [older brother] is still staying at the vicarage. Yes, he is. Well, he's also down at Sparsör a lot [another part of the parish], but that's still for the vicar. But he'll probably be moving out on May 1^st, at least as far as I know now.

Do you know what, ”Nothin” - we have now started weaving. Well, high time I suppose, as we've been taking a long time with the preparations. As for spring work at the farm, we haven't done much about that yet. No particular rush yet, but I suppose we'll have to get started soon. You promised in your letter to be with us in your thoughts when it's time to plant potatoes. If memory serves me right, you were present in person last year, helping out.

I think I shall have to stop writing for today. I'm going down to the loom for a while now. Mum is down there already. Hildur has gone to Källeberg, so I'm alone in the house at the moment.

Best wishes to you from all of us here. I hope you'll write back when you can.

Best wishes also from your friend "Bengtamor"

[PS] I've not heard anything more about the "Nothin" who was going to start a shop in Fristad. I don't know what became of his shop. But I felt I had to give you a [nick]name, [too], because as the saying goes: "One gift for another makes good friends."

"Paus i postatisupptagning 1921"

Photo from a coffee break while harvesting potatoes at Storegården in 1921. Sally 2nd from the right.

NOTES

"Nothin" - Sally's nickname for Gustaf, introduced in the previous letter. A possible origin seems to be hinted at in the PS here, although still obscure. Sally also argues that if Gustaf can give her a nickname (Bengtamor = "mother Bengta"), it's only fair that she gives him one as well.

Thea - A mutual friend also referred to in the previous letter. (Anyone else getting a feeling that Sally may be feeling a slight sting of jealosy about Gustaf also writing to Thea? She dutifully passes on greetings beteween them, but doesn't add another word about her own meeting with Thea in town.) 

'Him with capital H' - The same expression was used in the previous letter, and refers to Olle Hellsten, for whom Sally's sister Hildur was "carrying a torch". (They did eventually get married, but at this point in time, things were not yet settled between them). 

Gustav / The Vicarage - Sally's and Nils' older half-brother had apparently been staying at the vicarage while doing some work for the vicar. Gustav was also a church warden - I'm not sure exactly how much 'this and that' was included in that position. In 1925, the family farm was still run by Gustav's older brother Carl. My guess is that in the winter, there wasn't enough work at the farm for both of them, so Gustav also took on additional other jobs.

Källeberg - I remember a place by that name from my own childhood (1950s/60s): then the home of three elderly siblings, a brother and two sisters, friends of my grandparents. We went by car when visiting then, and I have no real concept of the distance. Seems to me quite a long way for them to walk - but I feel the same about certain other places they would also walk to back then. Having no other means of daily transport, I guess they were used to it! 

The Platelayer's Cottage at Länghem

Sally keeps mentioning a 'Hildur at Länghem', in her letters - always adding the "at Länghem" to distinguish that Hildur from her own sister by the same name. I've been assuming that Länghem was a neighbouring farm; but after a bit of research, I find that it was a platelayer's [AE trackman's] cottage along the railway, which Sally & co would pass between the farm and the main village and railway station (Fristad). A platelayer [BE] is a railway employee who inspects and maintains a railway. The Swedish word for the profession is (was) banvakt (='railway guard').

"In Sweden, each railway employed a number of platelayers with the responsibility for the maintenance of a designated part of the line. --- they lived in cottages along the line (banvaktsstugor, singular banvaktsstuga). These cottages were usually designed to match the stations in architectural design. Each cottage would typically have a couple of rooms and a kitchen, and the platelayers often kept a cow or chicken, as well as growing vegetables and fruit. The platelayer system was finally dismantled in the 1950s" [Wikipedia]

My grandfather Gustaf collected a lot of information during his lifetime about 'croft' cottages (torp) in the parish where he lived, intending to publish a book when he retired. As in his 60s he got Parkinson's disease, and died at age 65, he wasn't able to complete the book himself. But my parents and my grandmother completed it after his death, and had it published posthumously. It was in this book that I found the platelayer's cottage Länghem included, with the added information that in 1925, the inhabitants were platelayer Karl Andreasson, born 1898, and his wife Hildur, born 1899. 

My own father, who grew up in another house close to the railway (built by my grandparents in 1930, the year they got married), took a special interest in railway history, and also wrote books about local railways. In his book about Borås-Herrljunga railway, I found this photo of the platelayer's cottage at Länghem. The man in uniform on the draisine (rail-cycle) is Karl Andreasson (with two friends):

"Länghems banvaktsstuga på 1920-talet. På dressinen sitter
banvakten Karl Andreasson och ett par 'civila' kamrater."

Going back to my grandparents' photo albums, I also found the photo below, of "The platelayer at Länghem, at the feet of the woman" (or women!) The woman on the left is my grandmother Sally, and the one furthest to the right is her sister Hildur; so I suppose that makes the one in the middle "Hildur at Länghem", the platelayer's wife.

"Banvakten på Länghem vid kvinnans fot."

And having identified the second Hildur, I also found these photos of the two Hildurs and Sally together with a fourth young woman (so far unidentified), taken "at Länghem". 

"Vid Länghems berså, i ungdomens dagar."   (Hildur L, Hildur A, Sally +?)

"På Länghem" 

There is also a photo from inside the platelayer's cottage, at Christmas. 

"När juldagsmorgon glimmar. I Länghems banvaktsstuga."

It's clearly from after Sally and Gustaf had sorted out their feelings for one another... But I see no engagement rings on their fingers, which narrows down the year to 1926, 27 or 28. (They got engaged in the autumn of 1929.) (In Sweden, rings are exchanged between the man and the woman at the engagement. The bride then gets an additional ring at the wedding.) The man at the back is Sally's older brother Gustav. The woman to the left of him I now recognise as Hildur, the platelayer's wife. The couple sitting at the table are unknown to me. (I think the woman is the same as the unknown one in the two photos above, though. It also looks to me like she resembles Hildur a little bit - maybe they were sisters?) I suppose the platelayer himself may have been behind the camera. - The note in the album quotes a hymn about Christmas morning; so my guess is they had all been to the traditional early morning church service on Christmas Day, and were invited in for coffee on their way back.

Linking to Sepia Saturday 648

... although it would be decades yet before my grandmother could show off a fridge in her kitchen. (I'm not sure, but I think my grandparents still did not have one in my early childhood, in the late 1950s. They had a walk-in larder, and additional food storage down in the cellar; but I can't recall a fridge.) 

SVENSKA

Storegården d. 29 April 1925 [onsdag]

Bäste vän ”Nothin”!

Hjärtligt tack skall du ha för brevet. Roligt höra att du nu är kry igen. Själv känner jag mig för närvarande inte så värst bra, vilket gör, att mitt annars ganska goda humör nu inte är så mycket bevänt med, för som du vet så är ingenting roligt när man ej känner sig kry.

I lördags var jag i stan'. Framförde då din hälsning till Thea. Hon bad att jag, när jag skriver till dig, skall hälsa och tacka för kortet som du sände henne innan du reste till Kviberg.

I dag blåser det väldigt här, men det är inte precis några ljumma vindar, utan ganska kallt. Det är konstigt att det ej är varmare när det nu snart är 1 maj.

I söndags voro vi i Mölarps missionshus på en fest. Det var sång o musik o kaffeservering. Ganska mycket folk var samlat där. De har nu missionshuset färdigt invändigt, så när som målningen.

Kan nu hälsa dig från Honom med stort H. Både han o Hildur på Länghem* var här i söndags. Jag hälsade dem från dig, och de bådo om sin hälsning tillbaka.

I måndags ägde prostinnans jordfästning rum. Den var mycket högtidlig. Jag var ej i kyrkan, men Mamma, Hildur [Sallys syster] o Nils [deras yngre bror] var där. Du frågar i ditt brev om Gustav är kvar i Prästgården. Ja, det är han ännu, d.v.s han är ju mycket nere på Sparsör, men det är ju likväl i prostens tjänst, men troligen kommer han att flytta därifrån nu den 1 maj, åtminstone efter vad jag nu vet.

Jaha du ”Nothin”, nu har vi redan börjat väva, ja det är ju ingen dag för tidigt förstås, så länge som vi hållit på med våra ”återgångar”. Vi har ej gjort något nämnvärt vid vårarbetet ännu. Det har ju inte heller varit så värst bråttom ännu, men nu snart är väl tiden inne. Du lovade ju i brevet att du skulle vara med i tankarna när vi skola sätta potatis. Förra våren var du visst personligen närvarande, och hjälpte till, efter vad jag vill minnas.

Jag får nog sluta brevet för idag nu. Förlåt mig för tt jag skrivit illa. Jag tänkte gå ner till väven en stund nu. Mamma är förut där nere. Hildur har gått till Källeberg, så jag är ensam inne.

Hjärtliga hälsningar till dig från samtliga här. Hoppas du skriver när tillfälle gives.

Nu till sist är du hjärtligt hälsad av din vän ”Bengtamor”

[PS] Den ”Nothin” som skulle sätta up affär i Fristad har jag ej hört något mer om sedan. Vet ej vad det blev av hans affär, men det var ju ändå så att jag fick ge dig ett namn, för du vet ju att [med] ”gåvor o gengåvor varar vänner längst”.

Kommentarer:

"Nothin" – Sallys smeknamn för Gustaf (jmf föregående brev, SS 647). Här antyds i Sallys PS ett samband med ett rykte om en affär som någon tänkt starta i Fristad, men som tydligen inte blev någonting av. (Kopplingen är fortfarande oklar för mig, men jag får väl förutsätta att den var tydligare för både Sally och Gustaf.)

Thea – en gemensam vän som antagligen också åsyftades i förra brevet, där Sally nämnde att hon skulle träffa någon i Borås. (Jag noterar att Sally här framför hälsningar, men inte skriver ett ord mer till Gustaf sitt möte med Thea. Kanske kan detta tolkas som att det fanns en smula svartsjuka med bilden?)

”Han med stort H” - syftar liksom i förra brevet på Olle Hellsten, som Sallys syster Hildur senare gifte sig med; men vid den här tiden var de ännu inte ett par).   

Gustav / Prästgården – Gustav, Sallys och Nils' äldre halvbror, hade tydligen bott i prästgården ett tag medan han utförde arbeten åt prosten. Han var också kyrkvärd – jag vet inte exakt vad som ingick i den uppgiften. 1925 drevs Storegården fortfarande av Gustavs bror Carl (Kalle). Jag gissar att det vintertid inte fanns nog med arbete på gården för dem båda, så att Gustav också sökte och åtog sig diverse andra arbeten.

Källeberg – Jag kommer ihåg stället från min egen barndom. De som bodde där då var tre äldre syskon, en bror och två systrar, vänner till mina farföräldrar. Jag ville minnas att de hade en ladugård med kor, så antagligen var det en gård snarare än ett torp. När vi hälsade på var det med bil, och mitt intryck är att det måste ha varit långt att gå till fots från Storegården. Men jag har inget riktigt grepp om avståndet; och det är uppenbart från breven att de var vana att gå långa sträckor på den tiden.

Länghems Banvaktsstuga

Länghem – Sally nämner ofta "Hildur på Länghem" i sina brev. Jag tänkte först att Länghem måste vara en närliggande gård, men efter att ha forskat lite finner jag att det var en banvaktsstuga, som farmor och övriga passerade när de gick mellan Storegården och Fristad station/ samhälle. 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Banvakt 

"Banvakt var i Sverige fram till ungefär 1960 den järnvägstjänsteman vars huvudsakliga uppgift var att hålla uppsikt över en viss sträcka av en järnvägslinje. Förutom att bevaka och besiktiga banvallen längs denna sträcka, ingick det även i yrkesrollen att leda underhållet både av spårområdet samt marken runtomkring. Sträckan skulle besiktigas minst en gång per dag, och detta skedde antingen till fots eller genom att åka dressin.

Banvakter var utstationerade med bara några få kilometers avstånd längs alla större järnvägssträckningar i landet, och bodde i särskilda banvaktstugor med sina eventuella familjer. Dessa banvaktstugor byggdes och tillhandahölls av järnvägen, och det ingick i banvaktens sysslor att också sköta om huset. Ofta var banvaktstugorna små och hade banvakten en stor familj blev det därför ofta trångt om utrymmet.

Även om boendeförhållandena inte alltid var de bästa och lönen var låg, såg många banvaktstjänstgöringen som ett tryggt och ganska fritt arbete. Fanns det dessutom en vägövergång med manuellt manövrerade bommar i närheten kunde banvaktshustrun dryga ut familjeinkomsterna som grindvakt. I trädgården kring banvaktstugan odlade familjen ofta grönsaker och frukt till husbehov." 

Min farfar Gustaf samlade under sitt liv mycket information om torpstugor i Fristads socken. Eftersom han fick Parkinsons när han var i 60-årsåldern, och dog när han var 65 (1969), så kunde han inte fullfölja den bok han tänkt skriva; men mina föräldrar och min farmor färdigställde den och gav ut den efter hans död. I den boken fann jag uppgiften att banvaktsstugan Länghem år 1925 beboddes av banvakten Karl Andreasson och hans fru Hildur. [Gustaf Thulin, Torpen i Fristad Socken, 1971, sid 126-127.]

Min egen far, som växte upp i ett annat hus vid järnvägen (byggt av mina farföräldrar), kom att utveckla ett stort järnvägsintresse, och skrev flera böcker om lokala järnvägar. En av dem har ett foto av Länghems banvaktsstuga på 1920-talet, där Karl Andreasson är med. [Bertil Thulin/Svenska Järnvägsklubben, Borås-Herrljunga Järnväg, 1863-1988. Sid 89.]

I mina farföräldrars fotoalbum finns också flera foton tagna vid Länghem; och även ett från ett julfirande inne i banvaktsstugan. (Jag gissar att de varit på julotta i kyrkan tillsammans och blev inbjudna till banvaktsstugan på hemvägen.) Fotot är uppenbarligen taget efter att Sally och Gustaf officiellt blivit ett "par", men jag ser inga förlovningsringar på deras händer, vilket begränsar året för fotot till 1926, 27 eller 28. (De förlovade sig hösten 1929.)  

Much Ado About Nothin' - Sepia Saturday 647

My grandmother and her family at the Farm loved their coffee breaks - and not least when they were able to sit outdoors! 

The photo shows Sally (my grandmother), her sister Hildur and their mother Selma, with guests, sitting at a coffee table in front of the farm house at Storegården. My guess is around 1929, which is the year when both Sally and Hildur got engaged to their future husbands (both also included in the photo). The two other women are unknown to me, but the text below the photo (in one of the albums where it appears) says they're visitors from Gothenburg (Göteborg).

Standing: Gustaf (my grandfather), Unknown, and Sally. Sitting: Unknown, Hildur, Selma and Olle (more about him below). 

Much Ado About Nothing

- a romantic comedy by Shakespeare, c. 1599 

"Through 'noting' (sounding like 'nothing', and meaning gossip, rumour, overhearing), Benedick and Beatrice are tricked into confessing their love for each other..."  [Wikipedia]

Between the previous letter from Sally (SS 646) and the one following below, Gustaf has been home on leave for Easter (10-13 April 1925). 

Comments on the content will follow below the letter.

Storegården, Fristad, [Friday] 17 April 1925 

Dear Gustaf,

This afternoon I'm going to seek consolation in answering the letter that I got from you last week. Nils received his today, and I'm pleased to hear that you're feeling better and back to health again. How did it turn out with your tooth, did that get worse or did it blow over? I hope it got better without turning into an abscess, as that's really painful – I've got some experience of that myself, so I know how that feels!

So, ”Nothin”, it's now been a week since we were out looking at the Easter bonfires. We've since had rather awful weather for a couple of days, but today the sun is shining from a clear sky again. But I guess it was good that we got some rain as well.

I'm feeling sorry for you that you have to be down there now [in Gothenburg], rather than being free, with spring and summer approaching. But somehow one just has to get on with things, doesn't one. Everything passes, and so will the misery that you're enduring against your will at the moment.

Today, Hildur has fetched an Easter card for you, which I enclose with this letter. I'm also sending you ”Glimpses from Easter in Fristad” by ”The Rambler”. Quite lovely ”glimpses”, I think. 

There were a lot of people on the train that you left with on Easter Monday. We had intended to get closer to the train after you got aboard, but as you may remember, a ”couple” got in front of us, which made us stand back. We then had company with Ebba on the way home, and when we got to Länghem, Hildur met us there and joined us. Gustav was also home for a while in the evening.

Vintage photos/postcards from Fristad railway station, reprinted for a railway jubilee in 2013

He with captial H has not been here since then – don't you find that strange? Imagine, two whole weeks on Sunday since he was last here, and yet he's [working] at the carpentry shop down at Mölarp [= not all that far away]. Doesn't that seem disquieting to you? Hildur writes [to him] every evening, sometimes to Borås, and sometimes to the ”Miss Lundbergs”,  but nothing seems to help. - As you're familiar with the situation, I'm writing about it, because I find it amusing myself, and so that you will know that things are the same as always.

Oh, and I can also tell you that I got a letter from [?] in Skedeskamma. She was well, and wanted me to meet her in Borås on Saturday 25 April, which I also think I will, if I can.

Yesterday, we set up the loom, but we are not quite ready to start weaving yet, we haven't ”warped” yet. Next time you come home, I hope you'll get to see some result of our work, if all goes to plan.

Now I'm running out of paper, but I'll use all the corners of the sheet, even if that doesn't look very neat. We saw you grandfather walking by here today, he didn't come in, but it's good to see that he's in good health. Best wishes from all of us here. 

• Tonight the Salvation Army will be in the chapel, but I don't think we'll be going.
• Tomorrow night the 'Blue Band' Temperance Society will be having a parcel auction, I suppose you'll be there for that.
• You'll notice that I've remembered your new name, ”Nothin”. Don't you think it's pretty?
• Hoping to hear from you soon, best wishes from your friend ”Bengtamor”.  

Example of Sally's use of "all the corners of the sheet":

An unwritten Easter card, but it will serve to represent whatever card it was that Sally was sending on to Gustaf with her letter. (I suppose the family at the farm was authorized to fetch his mail for him at the post office, or whereever it was delivered to.) 

COMMENTS

"Nothin" - I have no background for this new nickname. In this letter, where she first uses it, she spells it "Notin"; but later, "Nothin". "Notin" has no meaning at all in Swedish, but the spelling "Nothin" seems to support that it might refer to the English word "nothing". Neither Sally nor Gustaf would have learned any English in school, though (and it seems even more unlikely that they'd be familiar with the Shakespeare play in the original language). But I guess they might have picked up a few English words and phrases, for example from Sally's older brother Gustav, who had lived in America for almost a decade. But in the 1920s, he was back living with the family at the farm, or nearby in the same village. As for what may have triggered the word "nothin" to be used as a nickname for Gustaf, I can only speculate, though. (Perhaps he sometimes had a tendency to doubt himself, and his talent? - or something like that... But in that case, they must also have joked about it, as I'm sure Sally would never have used it other than in jest.)

Easter bonfires - It was common in this part of Sweden to light bonfires on Easter Eve.

Glimpses/The Rambler - As Gustaf used to write articles of this kind for a local newspaper, I think it was probably his glimpses that had been published, using that signature.

He with captial H, and Hildur - "He with capital H" clearly refers to Olle Hellsten (cf. previous post), who ended up marrying Sally's sister Hildur. He was a carpenter by trade. As for Hildur, she was always worrying about things... I remember her like that even from my own childhood. Gustaf, knowing the whole family well, would have had no problem understanding Sally's ironic hints.

"[?] in Skedeskamma" Here I'm struggling to read (and failing to make sense of) another nickname, referring to a person unknown to me. Her real name may have been Thea, because in the next letter Sally mentions meeting a Thea in town. That still doesn't give me any clue to how they knew each other, though. The place name probably refers to a Skedskamma situated on the other side of Borås - which explains why they would meet in town. (They could both travel into town by train; but from different directions, and on different railway lines.)

"we set up the loom..."  - For me this clears up a mystery from the previous letter, which involved some words there unknown to me, but that must refer to a weaving project.

"Blue Band" - A temperance society. As has already been mentioned more than once, Gustaf used to write short reports for the newspaper from various kinds of meetings held by local societies, chapels, churches etc. If he had weekend leave of absence from his military service in Gothenburg (I don't know how often they did?) he could take the train from there back to the village, and still do some such reporting (just as it seems he did at Easter).

"Bengtamor" - Gustaf's nickname for Sally, but not clear to me why. (Possibly referring to her acting "motherly" towards him sometimes. Just my guess, though!) [Cf. SS 645]

Linking to: Sepia Saturday 647

Storegården, Fristad, d. 17 April 1925 [fredag]

Bäste vän Gustaf!

Nu i eftermiddag tänkte jag taga tröst av och besvara brevet, som jag fick från dig förra veckan. Nils har i dag fått ditt brev och det var ju roligt att höra att du bättrat dig, så att du nu är kry igen. Hur blev det med tanden, blev det något ont eller gick det över lindrigt. Det var ju väl om det gick bort utan att bli ”varbildning”, för det är ju något rysligt, det har jag själv haft, så det vet jag hur det känns. 

Jaha du ”Notin”, nu är det snart en vecka sedan vi voro ute och sågo påskeldarna. Vi har nu haft ganska ruskigt väder ett par dagar, men i dag strålar solen klar igen. Ja det var ju gott att vi fick lite regn också.

Det är synd om dig att du skall behöva gå där nere nu, och ej vara fri, när det närmar sig våren och sommaren, men det är ju så att det måste ju gå allting. Allting går ju över, så också det ”eländet” som du nu är tvingad uti. 

Idag har Hildur hämtat ett påskkort till dig, som jag nu skickar med i brevet. Även medsänder jag ”Glimtar från Påsken i Fristad” av ”Vandraren”. Det ”glimtar” ju riktigt vackert, tycker jag. Det var visst väldigt mycket folk med tåget, som du reste med Annandagen. Vi skulle gått lite närmare tåget när du stigit upp, men som du minns så kom det ett ”par” emellan, vilket gjorde att vi höll oss bakom. Vi fick sedan sällskap med Ebba hem, och när vi kommer till Länghem mötte Hildur oss där och följde med oss upp. Gustav var också hemma en stund på kvällen.

Han med stort H har inte varit här sedan, tycker du inte det är märkvärdigt? Tänk dig, 2 hela veckor på söndag sedan han sist var här, och så är han nere i Mölarp på Snickerifabriken. Tycker du inte det ser betänkligt ut? Hildur skriver varje kväll, ibland till Borås och ibland till ”Lundbergsfröknarna”, och inget tycks hjälpa. Eftersom du så väl känner till det, skriver jag om det, för jag tycker det är roligt, och för att du skall få höra att det är sig likt. 

Jo du, så skall jag tala om att jag fått brev från ”tryspan” [?] i Skedeskamma. Hon mådde bra, och ville att jag skulle träffa henne i Borås lördag den 25 april, vilket jag också tror att jag gör, om inget oförutsett hinder möter. 

Igår satte vi upp väven, men vi äro inte riktigt färdiga att börja väva ännu, vi har inte ”varpat” ännu. Nästa gång du kommer hem, hoppas jag du skall få se något resultat av vårt arbete, om allt går som vi beräknat. 

Ja, nu börjar visst pappret att taga slut, men jag får väl skriva fullt i alla hörn på arket, fastän det inte ser så fint ut. Thulin har vi sett gå förbi här idag, men han gick ej in, men det är ju ändå gott att se att han är kry. 

Hj. hälsn. Från alla här

PS1 - Ikväll är Frälsningsarmén i Missionshuset, men jag tror ej vi går dit. 

PS2 - I morgon kväll har blåbandisterna paketauktion, då skall väl du vara med.

PS3 - Du ser att jag kommit ihåg ditt nya namn, ”Notin”. Tycker du inte det är vackert?

I hopp om att få höra från dig är du nu till slut hjärtligt hälsad av vännen ”Bengtamor”. 

KOMMENTARER

"Notin" - I följande brev har stavningen korrigerats till "Nothin", vilket får mig att undra om det syftar på det engelska ordet "nothing" (dvs. "inget"). Varken Sally eller Gustaf lär ha lärt sig engelska under sin korta skolgång, men jag tänker att de kan ha plockat upp vissa ord och uttryck från Sallys äldre halvbror Gustav, som ju bott nästan tio år i Amerika. Men på 1920-talet var han ju tillbaka i Fristad och på Storegården. Jag tänker mig att ordet i den betydelsen möjligen skulle kunna vara relaterat till att Gustaf ibland kände sig missmodig och tvivlade på sin egen talang etc. Men i så fall måste det relatera till något de gemensamt skämtat om - eftersom det annars inte är troligt att Sally skulle referera till det i sina brev.  [Själv kan jag inte låta bli att associera till Shakespeare's pjäs Much Ado About Nothing, där originalet utnyttjar ordlikheten mellan "noting" (notera) och "nothing" (ingenting/obetydligheter). Jag tvivlar dock på att Sally och Gustaf var bekanta ens med titeln...] 

"Glimtar från Påsken i Fristad" av signatur Vandraren - Jag uppfattar det som att denna artikel skrivits av Gustaf själv.

"Han med stort H" syftar otvivelaktigt på Olle Hellsten, som senare gifte sig med Sallys syster Hildur. Han var snickare till yrket; och avståndet mellan Storegården och Mölarp inte alltför långt (med den tidens mått mätt). Vad Hildur beträffar, så oroade hon sig ständigt för saker och ting (och folk) - så minns jag henne även från min egen barndom... Gustaf bör inte ha haft något problem att uppfatta Sallys halvt ironiska syftningar.

[?] i Skedeskamma - Ett smeknamn (?) inom citattecken här är svårtytt. Hennes verkliga namn kan ha varit Thea, för i nästa brev nämner Sally att hon träffat en Thea i stan. Hur och varifrån de var bekanta med varandra framgår inte. Det finns dock ett Skedskamma nära Hillared, på andra sidan Borås; vilket gör det logiskt att träffas i stan (dit de båda kunde ta sig per tåg, från olika håll). 

"Igår satte vi upp väven" - Detta förklarar Sallys prat om "tvinna återgångar" i tidigare brev (även om jag fortfarande inte vet exakt vad det uttrycket innebär). 

"Blåbandisterna" - Blå Bandet var/är en nykterhetsorganisation på kristen grund. Som tidigare nämnts brukade ju Gustaf skriva tidningsnotiser om olika möten i lokala föreningar och kyrkor osv. När han hade helgpermission från Kviberg, så kunde han förstås ta tåget hem och bidra med en del sådana reportage även under sin värnpliktstid.

"Bengtamor" - Gustafs smeknamn för Sally (jmf Sepia Saturday 645). Ursprunget forfarande oklart men jag tänker mig att det ev skulle kunna syfta på att hon ibland kanske uppträtt lite "moderligt" gentemot honom. 

Conscription (2) - Sepia Saturday 646

In last week's post,  I mentioned that I thought my grandmother's brother Nils probably did his military service in Borås. This week, I happened to find a postcard that Nils wrote to his mother in 1923, which proves me wrong about that. Instead, he was stationed at the Swedish Army Infantry regiment I-9 in Skövde - a smaller town some 110 km NE of Borås/Fristad. I thought I might as well include the proof here, and get my facts straight! ;-)

Sköfde, Soldathemmet I 9. 

Soldathem  (Soldiers' Home) is not where soldiers live, but a building usually situated close to their barracks, where they can hang out in their free time. These soldiers' homes are usually run by local societies. There may be a café, and various organised activities, like sports and study circles etc. The first society of this kind was formed in Stockholm in 1876. (Source: Swedish Wikipedia article).

Domestic postage in 1923 was 10 öre.
In 2022, it's 13 kr (SEK) = 1300 öre...

To: Mrs Selma Emanuelsson, Storegården, Fristad
From: Nils (Skövde, 26.3.1923)

Skövde den 26/3 1923

Kära Mor! Jag skriver nu som jag lovade att göra, jag är här igen nu. Tåget var 20 min försenat, men det gick ju bra ändå. Skriv snart så är mamma snäll. Kära hälsningar, Nils

Dear Mother, I'm writing now as I promised to. I'm here again now. The train was 20 minutes late, but otherwise everything went well. Please write soon. Love, Nils

 

Comparing photo of Nils (left) (also included in last week's post) with a group photo of soldiers from I-9, downloaded from Armémuseum.

Having sorted that out, let's get back to 1925, and the correspondence between my grandparents-to-be. In the previous post, we had a letter written 22 March by Nils and Sally to Gustaf, shortly after he had left their village to start his military service at an artillery regiment at Kviberg in Gothenburg. The next letter is written by Sally, less than a week later. There are a lot of names mentioned, so I've decided to put comments directly below each paragraph this time, rather than gathering them all at the end.

Storegården, Fristad, 27 March 1925

Dear Gustaf,

Many thanks for your letter, which I received yesterday. I'm sorry to hear that you are not well, but I hope you'll soon get better, and that it's nothing serious. Probably you've just caught a cold, which is easily done, and especially when forced to do hard work, like you are now. So you should take good care of yourself and look after your health. 

So, you didn't believe that we almost shed tears because of you leaving? To tell the truth, though, it wasn't far from. We thought it got so empty after you left, and Mum cried and felt sorry for you. Especially on Sundays we miss you a lot, as you then used to pop in to see us at least for a while. 

On Wednesday [the Feast of the Annunciation / 'Lady Day' - 25 March], we had a few people over in the afternoon. [Olle] Hellsten, Hildur from Länghem, and Gustav came home for a while as well. We made waffles and ate here – if you had been home, you'd have been welcome, too. 

Eating waffles for the Feast of the Annunciation is (still) a tradition in Sweden.

Olle Hellsten was a friend who later became Sally's brother-in-law, when he married her sister Hildur. Judging by more letters to come, in 1925 Hildur and Olle weren't really a couple yet - but Hildur was clearly hoping for them to be!

"Hildur from Länghem" has the same first name as Sally's sister, but is a different person - a neighbour from another farm in the village

"Gustav came home for a while as well" - this refers to Sally's older half-brother, who emigrated to America in 1902, but returned to Sweden in 1911. In 1925, it seems that he was temporarily staying at the vicarage in the same village, working for the vicar.

This photo may be from a few years later, but it includes some of the people mentioned in this post: Olle Hellsten; Hildur, Nils, Sally and their mother Selma; and Gustav (Sally's and Nils' half-brother - not my grandfather). 

Karl Nilsson, Edvin Eriksson and Nils went to visit Klas [Olofsson] in the afternoon, and it seems they had a good time. Nils was back home at 10 pm, so it didn't get quite as late as last time, if you remember – Boxing Day, when we went to Sparsör.

The name Edvin Eriksson doesn't mean anything to me. Karl Nilsson and Klas Olofsson were both friends who inspired my grandfather to pursue his longing to be a writer and journalist. (Both of them also mentioned in the previous post/letter.)

Tuesday evening we were down to Karlsboda to watch Ella Johansson and 'Kalle the Smith', they got married then. And yesterday evening, Hildur and I went to Länghem for coffee and had ”sort of” a good time. 

The couple that got married I know nothing about.  I'm getting the impression that Sally and her sister may have been just "sort of" friends with the other Hildur, though! 

Today we are baking and washing here, but not preparing for weaving  – that we did yesterday, and we're not done with that yet, but I guess we'll get there eventually. 

"Preparing for weaving"  - Sally uses some words here that are unfamiliar not only to me, but also to Google. But from more letters to follow it becomes clear that it has to do with preparing a loom for weaving. (Sally, Hildur and their mother were probably all three involved in that project. I don't know what they intended to weave, though.)

Tomorrow and on Sunday we're having a big [church/chapel] district meeting at Komlösa. There will be many speakers there, Reverend Hasselroth among them. If you'd been home, I suppose you'd have gone there to write a report [for the newspaper].

Well, now I've been writing about this and that, but I will have to stop now, as it's time to go and drink coffee. Sending you best wishes from all of us here. 

I can also add that we saw your grandfather yesterday, he was going to the shop and didn't stop by here, but at least we know he is up and about. Mum often goes out to check if she can see smoke coming from his chimney – we can see that from here. 

Please let us know how you are.
Nils is waiting for a letter from you. 

Best wishes from your friend Sally

[PS] Please excuse all the blotches from my pen - it looks awful, but I can't help it.

Linking to Sepia Saturday 646

 

You don't necessarily have to go way up in the mountains to have coffee! ;-)

SVENSKA

Förra veckan nämnde jag att jag trodde att Nils gjort sin militärtjänst (1923) i Borås. Under veckan som gått hittade jag ett vykort från Nils till Selma som visar att jag hade fel i fråga om det: Tydligen var han stationerad vid infanteri-regimentet I9 i Skövde. (Vykortet visar soldathemmet där; och jag hittade också ett gruppfoto online med soldater i samma uniform som Nils bar på ett foto som även var med i förra veckans inlägg.)

Efter att ha klarat upp den saken, så fortsätter vi nu med nästa brev från Sally till Gustaf (skrivet knappt en vecka efter brevet i förra veckans inlägg): 

Storegården, Fristad, d. 27/3 1925

Bäste vän Gustaf!

Tusen tack skall du ha för brevet, som jag fick igår. Det var tråkigt att du blivit sjuk, men hoppas att du kryar på dig igen, så att det ej blir något allvarsamt. Troligen har du väl förkylt dig, vilket är ganska lätt gjort och i synnerhet när man, som du nu, fått ett sådant knog o dyl. Därför gäller det för dig att nu vara aktsam om dig, och rätt om din hälsa.

Jaså, du trodde inte vi togo till ”lipen” för att du hade rest. Jo, det skall jag säga dig att det var inte långt borta. Vi tyckte det blev så tomt efter dig, och mamma grät och tyckte det var så synd om dig. I all synnerhet på söndagarna sakna vi dig mycket, emedan du då brukade åtminstone någon stund titta in till oss.

I onsdags (Marie Bebådelsed.) var det några stycken här på eftermiddagen. Hellsten, Hildur på Länghem och så var Gustav hemma en stund också. Vi bakade våfflor och åto här, hade du varit hemma hade du också fått smaka dem. 

Karl Nilsson, Edvin Eriksson och Nils var hos Klas [Olofsson] en god stund på eftermiddagen, och hade visst mycke trevligt. Nils var hemma igen kl. 10 på kvällen, så det blev ju ej så sent som förra gången, om du minns, det var annandag jul, när vi voro i Sparsör.

I tisdags kväll voro vi nere på Karlsboda och titta på Ella Johansson och ”Kalle Smen”, de gifte sig då. Igår kväll voro Hildur och jag på Länghem och drucko kaffe och hade trevligt ”i viss mån”.

Idag bakar och bryggar vi här, men inte tvinnar ”återgångar”, det gjorde vi igår, vi har ju ej färdigt det ännu, men det skall väl gå så småningom. I morgon och på söndag har vi stort s.k. ”kretsmöte” i Komlösa. Det skall bli många talare där, bl.a. Kyrkoherde Hasselroth. Hade du varit hemma nu hade du väl gått dit och refererat.

Ja, nu har jag talat om lite av varje och nu tror jag visst jag får sluta min skrivning, jag skall gå och dricka kaffe nu. Hjärtliga hälsningar till dig från oss alla här. Vill också nämna att vi såg Thulin i går, han gick till boden, men var ej inne här, så vi vet ändå att han är på benen. Mamma brukar ofta gå ut och se efter om det ryker ur skorstenen, det syns hit.

Du låter väl höra av dig, så vi få veta hur det är med dig. Nils väntar på brev från dig.
Hälsningar till dig fr. vännen Sally

Du får vara snäll och ursäkta mig för att jag plumpat, det ser fasligt illa ut, men jag rår inte för det.

Kommentarer:

"Hildur på Länghem" var en granne, och ska inte förväxlas med Sallys syster med samma namn.

(Olle) Hellsten var en vän, som senare gifte sig med Sallys syster Hildur. 1925 var de nog ännu inte ett par - men av andra brev framgår att Hildur hoppades på det. (Hildur och Olle gifte sig samma år som Sally och Gustaf, 1930). 

Gustav (Samuelsson) * var Sallys äldre halvbror som 1902 utvandrat till Amerika, men återvände till Sverige 1910/11. (Han bodde sedan också ett antal år uppe i Värmland och Dalsland.) 1925 tycks han en tid tillfälligt ha bott på prostgården i Fristad, medan han också arbetade för prosten. 

* Gustav, liksom tre av hans syskon - Oscar, Ester och Gerda - tog sig kring sekelskiftet efternamnet Ekman. Under åren i Amerika gick han under namnet Gustaf - ofta avkortat till 'Gust' - Ekman. Ekman tycks han också ha behållit under de första åren efter hemkomsten, och medan han bodde uppe i Värmland och Dalsland. När  han  sedan flyttade tillbaka (permanent) till Fristad verkar han först ha kallat sig Emanuelsson - i likhet med syskonen på gården (Carl, Sally och Nils, och styvmodern Selma). Men sedan ändrade han tydligen tillbaka till det efternamn under vilket han blivit inskriven i kyrkboken vid födseln - Samuelsson. (Fadern hette Samuel Emanuelsson.) Han verkar då också ha ändrat stavningen av sitt förnamn från Gustaf till Gustav.

Karl Nilsson och Klas Olofsson var båda inspirationskällor och 'mentorer' till min farfar (Gustaf T.) när det gällde hans beslut att satsa på skrivande och journalistik. (Jmf föregående inlägg.)

Uttrycket "tvinna återgångar" har jag inte lyckats finna någonstans. Av kommande brev från Sally framgår dock att det ingick i förberedelser för att sätta upp en väv, ett projekt som nog involverade alla tre kvinnorna på gården: Sally och Hildur och deras mor Selma.