A 'Swenglish' journey through family photos, notes and postcards from the early 20th century.

2012-03-12

G.004-3 Sundsvall, Vängåvan (1902)

004.3A-2

Sundsvall – Vängåfvan1
W. Ahlströms Bok. - A.E.

004.3B-2

Poststämplar: Sundsvall + Odensberg 19.1.1902
Till/to: H. Gustaf Ekman, Odensberg
Retur/forwarded to: Storeg. Fristdad

(Sundsvall) 15/1 –02.
Ett hjärtligt tack för det så stiliga vykortet. Jag kan ej på långt när sända er så förtjusande vy tillbaka, det fins ej i hela Sundsvall. Sänder härmed en vy af Storgatan. har lust fortsätta om så önskas svar förgät mig ej.

Det verkar som om många föredrog att sända sina hälsningar anonymt till den unge Gustaf! Av handstilen att döma tror jag inte det är samma avsändare som föregående. Ytterligare någon han gjort bekantskap med under tiden i Odensberg? som var från, eller flyttat till, Sundsvall? Noterar att tilltalet “er” används, vilket väl tyder på en nyligen inledd bekantskap. Jag gissar också av ordvalet att det är kvinnlig skribent.

Vängåvan är en park med fontän som anlades i slutet av 1800-talet, en av de första platserna med offentlig utsmyckning i Sverige. Området skänktes till staden som donation från två privatpersoner.

 

In English

Sundsvall 15/1 –02.
Thank you so much for the handsome picture postcard. I cannot possibly send you an equally charming view back because there is none to be seen in all of Sundsvall. I’m sending you a view of the Main Street. Wish to continue, if so looking forward to reply,  forget me not.

Another postcard not signed by name. My guess from the way this message is worded in the original language is that the sender is a young woman, and a recent acquaintance rather than an old friend, since she addresses him formally (Swedish ni/er corresponds to French vous, or German Sie/Ihnen). Obviously this is a reply to a postcard sent by him to her. The last sentence is somewhat cryptical because of lack of punctuation in the original. Seems to me that this could be intentional (half leaving it up to the recipient how much to read into it).

Because the card is addressed to Gustaf at Odensberg (but forwarded from there to Fristad) my guess is that this too is someone he met during his stay at Odensberg in December.

Sundsvall is a very long way from Odensberg/Falköping, though. About 665 km north. 

1 The park with the fountain seen on this postcard was founded in the 1870’s and was one of the first public places of its kind in Sweden; donated to the town by two landowners. The name of the park – Vängåvan  – means ‘the friendship gift’. (That word/ name is printed below the picture to the right.)

2012-03-10

G.004-2 Hällestad kyrka (1901)

004.2A-1

Hällestad kyrka. – Church at Hällestad, Floby, Västergötland.

004.2B-1

Poststämpel/postmark: Sörby (30.12) 1901
Till/to: Herr Gust. Emanuelsson, Storegården, Fristad

Godt nytt år! Tillönskar --- a.
Happy New Year! (Best wishes) --- a.

En anonym nyårshälsning sänd till Gustaf under efternamnet Emanuelsson, från Sörby (Floby). Hans äldre syster Emma med familj bodde i Sörby, och troligen vid denna tid med dem även systern Gerda. Men varför skulle Emma eller Gerda inte signera med fullt namn? Dessutom framgår av andra kort från den här tiden att Gustaf (liksom Oscar och Gerda) använde efternamnet Ekman, vilket syskonen måste veta. 

Tar fantasin till hjälp och tänker, att Gustav under vistelsen hos Oscar i Odensberg, i samband med julen, säkert även varit och hälsat på systern/systrarna i Sörby (inte långt därifrån); och gjort bekantskap  någon flicka…

Vad gäller Hällestad kyrka, får jag återigen en ‘tankeställare’ när jag slår upp den i Wikipedia och finner att den byggdes 1901, dvs samma år som vykortet skickades. Så återigen, det som i mina ögon är en gammal kyrka/byggnad – var då splitter ny.

Också möjligt att några av dem kan ha besökt t.ex. julottan i Hällestads kyrka julen 1901. Hällestad ligger ca 1 mil från Sörby. (Hur troligt det är med tanke på deras frikyrkliga bakgrund är en annan fråga - fadern Samuel var ju med om att grunda en missionsförsamling på 1880-talet).

Hällestads kyrka är en kyrka i Hällestad i Floby församling i Skara stift. Kyrkan byggdes av trä 1901 och ersatte en träkyrka från 1600-talet. När 1600-talskyrkan revs fann man ekplankor från en medeltida stavkyrka. --- Kyrktornet är försedd med två kyrkklockor. Storklockan är från 1863 och lillklockan är från 1854. (Wikipedia)

 image´
Nutida bild på Hällestads kyrka (Wikipedia)

In English

Looking up this church in Swedish Wikipedia, I find that it is a wooden church built in 1901, i.e. the same year that the postcard above was sent. It replaced an older 17th century wooden church; and when tearing that one down, they also found some old oak planks from the original medieval church underneath.

Again I have to twist my own time perspective around and realize that when this postcard was sent, it was not a picture of an “old church” but of a brand new one.

The card was sent as anonymous New Year greeting to Gustaf. The postmark says it was sent from Sörby, which is where his older sister Emma and her family lived, and probably with them at this time also his sister Gerda. But why would any of his sisters not write out their name?

Moreover, the card is addressed to Gustaf Emanuelsson rather than Gustaf Ekman, which is the surname he (as well as Oscar and Gerda) was using at this time. His sisters would know that. So I let my imagination run away with me a little, thinking that while staying with Oscar over Christmas (cf. the previous card), he may also have visited the sisters in Sörby (which is quite close to Odensberg); and there met some girl who took a liking to him.

It is also possible that some or all of them may have visited the new church at Hällestad at Christmas. The distance from Sörby is about 10 km.

2012-03-08

Horse-drawn Sled

Farm life_0001-1

Fotograf: Emil Svensson, Fristad.
Vykortsbaksida (oskrivet).

Farm life_0001-3

Troligen Gustaf, 1920-tal(?) med häst och släde som påminner om en sparkstötting. Tror inte jag sett någon liknande förut.

På vykort från senhöst/vinter 1901 diskuteras att Gustaf ska hjälpa brodern Oscar med “körning”, så jag tänkte att det passar att visa det här fotot i detta sammanhang, även om det säkert är av senare datum. Säkert efter Gustavs återkomst från Amerika; och troligare 1920-tal snarare än tidigare. - Jämför tidigare blogginlägg Photos of Gustav (2012-03-03).

Eftersom det är tryckt på papper med vykortsbaksida kan jag tänka mig att Gustaf beställde ett antal till släkt och vänner; vare sig initiativet till bilden kom från honom själv eller från fotografen.

 

In English

Details and quality point to this being a professional photo of Gustaf driving a horse-drawn sled. Like the photos in the earlier blog post Photos of Gustaf, this one too seems likely to be from the mid/late 1920’s rather than earlier. However, since some of the early postcards from 1901 discuss Gustaf helping his brother Oscar with a winter job involving horse-driving, I find it fitting to publish the photo in that context.

 

Family photo

Gerda, Pleasantville, 1933

Gerda_0001-1

“Pleasantville juli 1933”

Jag visste att jag någonstans sett en koppling mellan Gerda och Pleasantville N.Y., Estelle Bernadottes hemstad… Här är den! Men det här fotot är från 1933, dvs 5 år efter Estelles giftermål med den svenske diplomaten Folke Bernadotte; alltså inte från Gerdas vistelse i USA i början av seklet, och inte heller i samband med bröllopet. Det tyder dock på att Gerda 1933 var anställd hos familjen Bernadotte.

Det finns fler foton av Gerda, men jag återkommer till dem.
Ville bara få in det här så att jag har det sökbart.

---

In English

I knew I’d seen the connection somewhere – Gerda and the name of Pleasantville N.Y., the home town of Estelle Manville Bernadotte. Here it is – a note on the back of this photo. But this is July 1933, i.e. five years after Estelles wedding to the Swedish diplomat Folke Bernadotte. So not from Gerda’s first period in the States at the beginning of the 20th century; and also not connected to the wedding (which took place in Pleasantville 1928). But it seems to confirm that in 1933, Gerda was employed by the Bernadotte family. 

There are more photos of Gerda; but I’ll come back to those. I just wanted to enter this one now so that I know where I have it!

 

Family photo

2012-03-07

G.004-1 Falköping Ranten (1901)

004.1A-2
Förstoring från vykortet nedan/Enlarged from the postcard below

Falköping – Ranten (1901)
Lindgrens Bok- och Pappershandel (John Swedmark), Falköping
1183

004.1A-1

004.1B-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till/to: Herr Gustf. Ekman, Storeg., Fristad
Från/from: Oscar

Obg. 3/12 -01

K.B.! [Käre Broder!]

Tack för brefvet! Wore bra du komme så snart möjligt. Behöfver ej taga med häst ty vi kan nu köra Freja. Lös enkel biljett, du måste stanna öfver jul!

Många hälsningar till er alla!
Wälkommen!
I hast, Broder Oscar

Det verkar som om planerna från det föregående vykortet 3.3 fortsätter. Oscars handstil är inte enkel att tyda men att det finns ett sammanhang mellan flera kort i följd underlättar. Liksom plötsliga insikter som att han i vissa ord stavar med “w” i stället för “v”. (wore, wälkommen)

---

In English

Odensberg 3/12 –01

Dear Brother,

Thanks for the letter. Please come as soon as possible. No need to bring a horse since we can now use Freja. Buy a one way ticket, you must stay for Christmas!

Many greetings to you all!
Welcome!
In haste,
Brother Oscar

So it seems the plans from the previous postcard 3.3 are moving forward. Gustaf is to come to Odensberg to help his older brother Oscar with some work on his farm. It seems there has been some discussion whether Gustaf would also need to bring a horse (from his father’s farm), but no need for that, since there is now a horse available closer at hand. (Whether Oscar’s own or some neighbour’s?) So Oscar suggests that Gustaf takes the train and stays over Christmas.

1 Falköping Ranten was the first railway station at Falköping, built in the 1850’s. It took its name from a big estate nearby. The area around the station grew to become a sort of suburb and later merged with the town.

---

1 Falköping Ranten – Falköping C

Det ursprungliga stationshuset uppfördes 1857-1858 och stationen fick namnet Falköping Ranten eftersom den byggdes en bit ifrån dåvarande staden vid gården Ranten. (Namnet Ranten lär härstamma från det ålderdomliga ordet rant, som betyder jordrygg.)

Stationen var en nyckelknutpunkt i den första statsbanenätet i Sverige. Järnvägen Falköping-Malmö anslöt här till järnvägen Stockholm-Göteborg. Att resa mellan Stockholm och Malmö under 1860-talet innebar byte i Falköping.

Ett tag fanns det två järnvägsstationer i Falköping, nuvarande station i Ranten och en station närmare centrum. Efter 1931 bytte den namn till Falköpings Södra och samtidigt bytte stationen vid Ranten namn till Falköping Central.

Källa: Wikipedia/Falköpings Centralstation

Postcard

2012-03-05

Sally (1900-1979) (my grandmother)

Som jag nämnde i föregående inlägg, kan jag inte hitta några barndomsfoton av min farmor Sally (född 1901). Det är inget konstigt med det i och för sig – det fanns säkert ingen kamera i familjen på den tiden. Det enda som är underligt är att jag ändå har en minnesbild av att i min egen barndom ha sett ett sådant foto, av Sally som liten “tulta”, i vit klänning och hätta med knytband – inte ett porträttfoto, utan en bild tagen på avstånd, med den lilla flickan på en väg eller gångstig, med Storegården i bakgrunden…

När jag själv var liten, så brukade jag sitta med farmor och titta i hennes fotoalbum, och hon berättade för mig om sin egen barndom. Och jag kunde nästan ha svurit på nu, att det där fotot skulle finnas bland dem i ett av de där bruna albumen med kort nedstuckna i utskurna luckor för bilder i olika format – en del ovala, en del fyrkantiga. Men det finns inte ett enda som visar farmor yngre än i övre tonåren. 

Jag kan bara dra slutsatsen att jag måste ha målat upp den där barndomsbilden för min inre syn, medan farmor berättade för mig om ett minne från sin barndom – kanske inte ens hennes eget minne, utan en historia som hon i sin tur fått berättad för sig av sin mamma och sina äldre syskon: Hur hon en gång, som mycket liten (ett par år?) “rymde hemifrån”. Men hur någon i familjen såg henne i hennes lilla vita klänning och hätta tulta neråt vägen… Och snart hann ifatt henne! Vad jag är tämligen säker på är att jag själv hörde den historien flera gånger från farmor – och själv brukade be henne att “berätta om när du rymde hemifrån”. Och hon berättade, och broderade säkert ut det hela lite också.

Men de tidigaste bilderna jag hittat är nog ett par som fanns bland farmors halvsyster Hildurs efterlämnade foton:

Ett är taget i trädgårdsmiljö, troligen på Storegården: Hildur t.v. och Sally t.h., tillsammans med mor Selma. Utifrån att framför allt Selma ser äldre ut på de kort som jag kan datera till slutet av 20-talet; och därtill de långa kjolarna och Hildurs hatt, så tror jag att detta kanske kan vara taget ca 1916-17.

H.album_0005-1

Hildur, Sally and Selma (ca 1916-17?)

image

Likaså det nedanstående fotot av Sally och Hildur som uppenbarligen är taget i porträttstudio (också det från Hildurs fotosamling):

H.album_0006-1 

Sally and Hildur  (also ca 1916-17?)

I ett kuvert som pappa märkt “före 1930) hittade jag också ett som verkar vara tagit i samma studio (jämför bakgrunden!), av deras mor Selma (t.v.), och troligen hennes syster Ida (antecknat av pappa med ? på baksidan). Det som talar för att dessa kort skulle kunna vara tagna vid ungefär samma tid är modedetaljen med den stora rosetten, som bärs av Hildur på trädgårdsfotot ovan, och av Ida på ateljéfotot nedan:

IMG-1

Great-grandmother Selma with her sister Ida(?)
probably ca 1916-17 as well

---

CIMG7357-1 

Sally, ~ late 1920’s

I farmors senare album finns det här kortet från hennes ungdom inklistrat, bara med anteckning “Vid Öresjö”. Det är en unik bild på henne med det långa håret utslaget. Min gissning är att det kan vara taget av farfar under deras förlovningstid.

Farmor hade kvar sitt långa hår länge – jag tror ända till in på 1970-talet - men hade det alltid upprullat i en låg knut eller valk i nacken. Från ett eller flera tillfällen när jag som barn bodde över själv (utan mamma och pappa) hos farmor och farfar, minns jag farmor i långt vitt nattlinne göra kvällstoalett vid köksbänken (något badrum hade de ju inte), kamma sitt långa mörka hår och fläta det för natten. Fortfarande då (tidigt 60-tal) nästan midjelångt. Jag minns också att hon sa att farfar tyckte om hennes långa hår, och inte ville att hon skulle klippa av det...

Här är en annan bild från stranden vid Öresjö (Skalle),
troligen från deras förlovningstid:

H.album_0001-1

Sally & Gustaf ca 1929

H.album_0004-1

Sally & Gustaf ca 1954

 

In English

As said in the previous post, I can’t find any childhood photos of my grandmother Sally (b. 1901). There is nothing really strange about that – I don’t suppose they had a camera in the family. The only thing which is odd about it is that I still have a mental image in my head of having seen – in my own childhood – a photo of her as a toddler; wearing a little white dress and bonnet kind of hat – not a portrait photo, but one taken from a bit of distance, with her toddling down a path or driveway, with the farmhouse in the background.

When I was a little girl myself, I know I sometimes used to sit with my grandmother and look in her old photo albums. And I could almost have sworn that such a photo would be in there! But there isn’t. I think I must have made up the image in my head, based on a story she used to tell me (and which I liked, so that I would ask her to tell it again, and again) about one time, when she at very young age, only a toddler,  “ran away from home” – although did not get very far before some other family member caught sight of her little white bonnet and caught up with her and fetched her back. It probably wasn’t even her own memory, but a story she herself was told over and over by her mother and older siblings.

The earliest photos I’ve found of her seem to be from her upper teens, and showing her together with her (half-) sister Hildur. Judging by the fashion and how tall Sally is, my guess is 1916-17. (Hildur was eight years older, but much shorter!) One of the photos is an outdoors picture (presumably at the farm) and the other a studio portrait.

I also found a portrait from the same studio of their mother Selma, presumably with her sister Ida. (Note made by my father on the back of the photo.) One detail besides the studio background that supports the idea that this photo is from around the same time, is the same kind of big bow worn by Hildur in the garden photo and by Ida in the studio photo.

The next photo is a unique one showing Sally with her long hair let down. My guess is this might have been taken by my grandfather Gustaf while they were dating/ engaged in the late 1920’s. Sally kept her long hair until in her 70’s, and it did not turn grey until then either. But she always wore it in a bun or rolled up at the nape of her neck. From some stay at their house in my childhood, early 1960’s, I remember her combing and braiding her hair at night (still reaching almost down to her waist); and telling me that my grandfather liked her long hair and did not want her to cut it off… (Gustaf died in 1969 at the age of 65. Sally survived him by ten years and died in 1979.)

The next-to-last photo is probably from around 1929, it’s from the lake beach below where they built the house they moved into as newly-weds in 1930. The last photo I think was taken in connection with my grandfather’s 50th birthday in 1954 (same summer my parents got married, and the year before I was born).

 

2012-03-04

Selma and Samuel (my great-grandparents)

2012_03_04 Samuel o Selma

Min farmors föräldrar / My p.grandmother’s parents.

Samuel Emanuelsson, 27.2.1835 - 15.2.1907
Selma Alvida Pettersdotter, 16.8.1861 - 17.3.1941
m. 10.12.1898
(second marriage for both of them)

Detta är de porträtt av farmor Sallys föräldrar som brukade stå på skåpet i vardagsrummet. Så vitt jag vet, så är det det enda fotot som existerar av Samuel (som dog när Sally var 7 år).

När jag var liten undrade jag alltid varför denne förfader satt och höll i en skylt med budskapet “Herre föröka oss tron”, men jag tror aldrig jag fick något riktigt svar på det. Först nu när jag går igenom gamla familjepapper, så hittar jag också en artikel skriven om Samuel av pappas kusin Sten, som bl.a. upplyser om att Samuel år 1884 var med om att grunda Borgstena missionsförsamling. (Se noteringar till vykort 1.1 - Fristads missionshus.)

Min gissning nu är att fotot är taget i det sammanhanget, då han i början var vice ordförande i församlingen. I så fall bör Samuel på fotot vara i 50-årsåldern, vilket jag tycker verkar stämma bättre än om det skulle varit taget kring 1898 då han (63 år gammal) gifte om sig med Selma. (Hans första hustru Anna Sofia, som fött honom nio barn, dog 1894.)

När jag söker på frasen “O herre försöka oss tron” som jag vet finns i något av evangelierna (Lukas 17:5 - Och apostlarna sade till Herren: »Föröka vår tro.») finner jag på en sida från EFS, att den också förekommer i en sång av Lina Sandell: “O Herre, föröka, föröka oss tron, att otron ej måtte förlama vår hand, när vi satt den till plogen.”

Det ungdomliga porträttet av Selma är troligen också från före hennes äktenskap med Samuel. Selma var 30 år fyllda när hon 21.11.1891 ingick sitt första äktenskap och gifte sig med den nio år yngre soldaten Alfred Lundgren (f. 5.8.1870). Han dog tre år senare (1894, endast 24 år gammal) och lämnade henne som änka med en tvåårig dotter (Hildur). När hon gifte om sig med Samuel var Selma alltså 37, han 63.

Tillsammans fick Samuel och Selma ytterligare två barn:
Sally Maria 3.2.1900 – 27.2. 1979 (min farmor)
och Nils Helmer 17.8.1902 – 1.5.1971

Selmas äktenskap med Samuel varade drygt åtta år. Samuel dog 19o7, när Sally nyss fyllt 7 och Nils var 4½ (och Hildur snart 15).

Selma på äldre dar finns med på en hel del foton i farmors album, men här är ett favoritporträtt som också fanns med bland de inramade fotona. Troligen är hon här runt 75 eller äldre. På foton som jag kan datera till sent 1920-tal bär hon inte glasögon. På ett kort där min pappa är 7-8 år, gör hon det. (Detektivarbete!)

IMG_0002-1

 

In English

As far as I know, the portrait of my great-grandfather Samuel (1835-1907) is the only one of him that exists. The sign he is holding in his hand is a Bible quote and also part of a line from a Swedish hymn: “Lord, increase our faith.” (Luke 17:5)

It always seemed a little odd to me, this photo of the stern-looking ancestor holding those words in his hand when having his portrait taken. But of course back in childhood, I did not really consider when the photograph was taken, and how rare it was in those days to have one’s portrait taken at all.

Now, weighing all the facts that I have managed to gather so far, my guess is that the photo was probably taken around 1884, when Samuel was involved in the founding of a new free mission covenant church. (Compare this post about the first postcard in Gustav’s album.) This was a big thing back then since it involved disassociating oneself from the Lutheran state church and being excluded from (and excluding oneself from) taking part in communion there.

According to an article written by an cousin of my dad’s (also grandson to Samuel) in 2007, church records show that Samuel and his first wife used to take part of the communion in the Church regularly three times a year until the mid 1870’s; then they stopped. This is explained when Samuel instead appears as vice-chairman of the new mission covenant church.

This photo would then be showing Samuel at the age of around 50, which seems about right, and makes more sense to me than assuming it to be taken around the time of his second marriage in 1898 (when he was 63).

Things were very different around 90 years later, in the early 1970’s, when I myself of my own volition in my teens joined a mission covenant church. Since then I’ve also been member of a couple of other kinds of free churches while still also retaining membership in the Church of Sweden. Which, by the way, since the year 2000 is no longer a state church either!

Selma’s portrait is probably also from before her marriage to Samuel, although she was 26 years younger than him.

When Selma was 30, she first got married to a young soldier of only 21, Alfred Lundgren. He died only three years later, leaving Selma a widow with a 2-year-old daughter (Hildur); the same year as Samuel’s first wife, who had born him nine children, also died. Four years later, they got married again to each other, and then had two more children: My grandmother Sally (born 1900) and her brother Nils (1902). But the marriage did not last more than just over eight years, since in 1907, Samuel died too. By then, his eldest son Carl had already formally taken over the farm though; and Selma and her children stayed on there too, for another 23 years. (Carl, by the way, was born the same year as Selma’s first husband!)

In the photo of Selma in her old age she is probably 75 or more (she lived to be nearly 80). In photos that I can date to the late 1920’s, she is not wearing glasses. In photos from when my father is around 7 or 8, she is wearing them. (Detective work, this is!)

---

PS. Additional googling tells me that the bow tie and the beard probably support early dating of the Samuel photo as well!

 

Family photos

2012-03-03

Photos of Gustaf (1920’s)

CIMG7369-1

CIMG7360-1

 

CIMG7366-1

Gustaf med häst och kärra (1920-tal?)
Gustaf driving a horse and carriage /gig (1920’s ?)

Det är bara i ett av farmor Sallys fotoalbum som det finns några anteckningar till korten, och det är ett där hon satte in diverse foton i efterhand, gissningvis 1954. (Bilder från mammas och pappas bröllop 1954 finns med, men inga av lilla mig – född 1955. 1954 fyllde också min farfar 50 år, och det finns ett annat album i hans namn gjort i samband med högtidsdagen.)

Även i detta album är de flesta korten odaterade och personerna inte namngivna. Men under det ena kortet här (originalet är mittenfotot) står det Gustaf på hemväg med prostens häst, och under nästa Adj. Särndahl skjutsas. Jag gissar att dessa är från 1920-talet (detta pga att jag inte sett några foton som verkar vara mycket tidigare än så) och att Gustaf därför här måste vara minst 45, troligen kring 50.

Det här fotoalbumet är spiralbundet och korten klistrade. Det gick därför inte att scanna korten, utan jag har använt digital-kamera med super-närbildsinställning för att fotografera av dem; samt viss justering på datorn efteråt.

Jag tror mig inte ha sett något porträttfoto av Gustaf i albumen så detta är troligen det bästa foto jag kan få fram av honom. På gruppfoton där jag vet eller tror att han också är med, är han inte mycket mer än en suddig fläck i bakgrunden. 

 In English

I have not found any proper portrait photos of Gustaf, and on most group photos he’s only a blurry spot in the background. However, in one of my grandmother Sally’s photo albums which she probably put together in 1954, there are these old photos of Gustaf driving a horse and carriage (I believe that type is called a gig in English?) . There is a handwritten note beneath the first, identifying it as Gustaf and with the extra information that the horse belongs to the rural dean. In the other photo he is driving a (named) curate. (I’m no master of the ecclesiastical titles in either language, but the ‘dean’ being a higher minister of the church district, and the ‘curate’ one of lower degree working locally.)

Anyway, so far, this is the best photo of Gustaf I found. Being glued into a spiral-bound album, I could not copy it on my scanner, but had to use my digital camera set on super-macro. My guess is that Gustaf is probably closer to 50 than 40 here; this based on the fact that few if any of my grandmother’s photos are earlier than than around 1920, and there is a definite increase of them from the late 1920’s when my grandfather (also named Gustaf) came into the picture.

2012-03-01

Summary So Far (1.3.2012)

In Mid February 2012, going through a chest of old photographs at my father’s old house, I found the two old postcard albums, which once belonged to two of my p.grandmother Sally’s older half-siblings from her father’s first marriage: Gustaf Ekman/Samuelsson (1878-1952), and Gerda Ekman (1881-1973).

The postcards were written between 1901 – ca 1930. The larger collection has cards of all kinds addressed to Gustav; some of them written by Gerda. The smaller album contains mostly Christmas and Easter greetings and similar, addressed to Gerda. Since I know from my father’s family tree notes that Gustaf died long before Gerda, I conclude that when he died, Gerda inherited his collection of postcards; and after Gerda’s death in 1973, my grandmother Sally (1900-1979) inherited both albums.

What I knew about Gerda and Gustaf since before  was that both of them back in their youth spent a number of years in America. Gustaf later came back to work on the family farm with his elder brother Carl (after their father Samuel died). Around that time he also seems to have gone back to using the surname Samuelsson (which was his “birthname”).

Gerda also returned to Sweden. At some point she entered into employment as chamber maid or similar to Estelle Manville Bernadotte, American wife of well-known Swedish diplomat Folke Bernadotte, related to the Swedish royal family. I think she remained with Estelle until her old age, and also received a medal for her services (she wears it in a photo probably taken in connection with her 75th or 80th birthday).

Hoping that the old postcards might give further clues about Gerda’s and Gustaf’s life stories, I decided to go through the postcard albums card by card to see what I can extract from them and add up with my father’s and grandfather’s notes + old family photographs (most of those unfortunately without clue who is who or when they were taken).

It is probably a good idea to also try and sum up now and then what I have found out/concluded, so this is an attempt at that.

In 1901, at age 23, Gustaf was basically living at Storegården, the family farm in Fristad; with his father Samuel, elder brother Carl (Emanuelsson), stepmother Selma, young stepsister Hildur (Lundgren) (9) and baby halfsister Sally (my grandmother, born 1900).

Periodically, Gustaf was instead staying at Odensberg near Falköping with his brother Oscar (Ekman), probably also a farmer, and doing some work for him. In the autumn, it seems Oscar had some project going on his farm requiring “filling” consisting of sawdust. Possibly, he might also have been asking their father for financial help in connection with this, but that is not quite clear.

Gerda, in 1901, seems to have been staying with their older sister Emma (Wilander) and her family at Sörby/Floby, also near Falköping. Some time in the autumn of 1901 it seems Gerda had a period of illness, but recovered from whatever it was.

Peeking forward among the cards, it seems that it was in the following autumn/winter (1902) that both Gustaf and Gerda left for America, not to return until around 1911. At Christmas 1902, Gustaf was in Pennsylvania and at New Year 1903, Gerda was in Chicago. In the summer of 1911, Gustaf was back in Sweden at the family farm. In 1913, Gerda was back in Sweden living in Ronneby on the east coast.

I’ve also found postcard evidence that Gerda was in France (Lyon) in 1915. WWI began on 28 July 1914 and lasted until 11 November 1918 which means she was in France while the war was going on there.

---

Checking up facts about Estelle and Folke Bernadotte:

Estelle was born Estelle Romaine Manville in 1904 in Pleasantville, New York. She married Folke Bernadotte in 1928, in her birth town. Between 1930-1935 they had four sons, two of whom died in childhood. Folke was assassinated in Jerusalem in 1948. Estelle remarried in 1973 (that’s the same year Gerda died!) and lived until 1984.

Folke Bernadotte, Count of Wisborg (in Swedish: Greve af Wisborg; 2 January 1895 – 17 September 1948) was a Swedish diplomat and nobleman noted for his negotiation of the release of about 31,000 prisoners from German concentration camps during World War II. He was assassinated in Jerusalem in 1948 by the militant Zionist group Lehi while pursuing his official duties.

Their children:

  • Gustaf Eduard Bernadotte of Wisborg (1930-1936)
  • Count Folke Bernadotte of Wisborg (born 1931), married Christine Glahns
  • Fredrik Oscar Bernadotte of Wisborg (1934-1934)
  • Count Bertil Oscar Bernadotte of Wisborg (born 1935) married Rose-Marie Heering (1942–1967) and Jill Georgina Rhodes-Maddox.

---

I note that when Gerda first went to America in 1902, Estelle was not even born yet. I’m still going to look out for references to Pleasantville or the Manvilles among the postcards.

I also found one reference that said Folke and Estelle met on the French Riviera.